Bahnhof - Reverse

Mew! Det är väl det första bandet som slår mig när jag tänker på Danmark, i alla fall när det kommer till alternativ musik. Och om sanningen ska fram så känns det bättre att dra en koppling till dem än till Aqua.
Men Bahnhof är bättre än de båda danska banden. Att Bahnhof använder sig mer av syntar är inget som hörs under min första lyssning, det låter mer som en koppling av Jimmy Eat World och Editors med en skopa Interpol och en basgrund på Echo & The Bunnymen. Det låter som ribban är lagd på hög höjd och det känns som om Bahnhof faktiskt klarar biffen.
Jag är fast redan på första låten och skivans 43 minuter känns som en kvart. Skivans titel ”Reverse” kan bara syfta på en sak och det är återblickarna till 80-talet, den goda delen vill säga.
Med sina maskinella trummor, kalla harmonier och strama gitarrmattor som lindas om av en elektronisk sfär låter på sina ställen helt sjukt bra.
Sångaren Janus Jauch har en ständig närvaro och även om hans röst inte är världens mest personliga så är den bra, han bär musiken på ett professionellt sätt och jag känner mig ideligen sugen på att få höra mer när skivan är slut.
Av de tio låtarna utmärker sig flera sår, men vid detta lyssningstillfälle så känns Ma Cité La Cité som den mest skarpa.
Bahnhof var en positiv överraskning för mig och de dök upp i en period då jag som mest kände att jag behövde det.
Tummarna upp för denna grupp, detta kan bli något stort.